Första karparna bända för året =)

Denna resa bar av till mönsterås i jakten på dom första karparna för året.

Väl framme var jag o jimbo taggade till fullt och med karp i sikte for spön och beten snabbt ut innan tält och doningar skulle fixas.

Kvällen var lugn och spenderades mest med flötmete efter sjöns mindre individer.Sovsäcken kallade och natte dags blev det runt elva tiden med ljudet av några sumpråttor som slogs utanför tältet så somnade man gott.

Men man vaknade ganska bryskt av jimmys larm som formligen röt runt tre tiden då första fisken klev på. Tyvärr kunde jimmy inte hålla denna fisk och fisken fick nöja sig med en liten krok i mungipan ett tag framöver.

Ner i sovsäcken igen och lite sömn fick man igen innan det var dags igen. Återigen var det jimmys larm och klockan stod på fem. Denna gång blev det samma visa igen och nu kändes det meningslöst att lägga sig igen så flötena flög ut och metet var igång igen.

Klockan passerade halv sju och vi hadde en riktigt fin och solig morgon då det rusade iväg igen för jimbo.

Denna gång gick det vägen och jag kunde håva en fin fjällis åt jimmy på 4,2. Foton samt vägning skedde innan fisken simmade tebax igen. Efter fisken fått gå tillbaka så vankades det champagne och cigarr för fira årets första karp.

Ett par snabba bloss och rejäla supar senare bestämde jag mig för flytta mina spön då dessa inte gett nått på hela natten. Detta visade sig vara rätta medicinen då det snart drog iväg på mitt ena spö och en spegel på 2,1 fick syna håven.

När jag precis fått ut betet igen drar jimmys iväg igen och döm till min förvåning när jag håvar fisken att det är samma fisk som jimmy fick på morgonen.

Helt sjukt samma fisk på samma bete och samma plats. Måste va första gången en karp nappar inom en halvtimma typ =).

Dagen fortlöper och vi fångar ca 50 småkarpar innan vi lägger ner för dagen.

Rikigt kul fiske med dom första karparna för året.

//Ante

DSCN1112DSCN1116DSCN1124

Öland ger näbbisar

Efter att ha varit nere idag på förmiddagen drog ja o jimpa ner för en timmes harvande efter havets silver =).

Innan en annan hadde fått i draget har jimmy krokat en fin näbbis på ett halvkilo och när jag väl får iväg mitt drag sitter det en liten direkt för min del också.

Under den timmen vi fiskade kom det upp tre stycken till jimmy medans en annan fick nöja sig med en enda. Vi hadde dock många napp men dom är svåra att kroka annars hadde vi nog haft trettio stycken känns det som.

Men skoj var det. Tog dock inga bilder men var rätt grymt att se ölandsbron och sen solen som gick ner sakta brevid den =).

//Ante

Näbbis Premiär

Med gumman o lillgrabben på babycafe passade jag på att dra ner te ölandsbron en sväng och dänga lite efter näbbisar som sades finnas inne.

Mycket riktigt var dom där. Första kastet klev dom på.

Efter en 40 min fiske kunde jag notera en håvad och femton som släppt inne vid kanten.

Riktigt kul. Blir nog ner en sväng ikväll igen för att utmana dom =).

//Ante

CIMG1102

Hoppas kunna hitta Nemo…

Ja, det är fan i mig på tiden att någon hittar och tar ett rejält snack med den där Nemo nu.

21.22: Fått till tre utlägg som Jag för en gångs skull är grymt nöjd med. Fiskar med enkelbeten på två spön och snowman-rigg på ett, över fem krossade boilies vardera. Mycket aktivitet just nu, så det känns lovande.

22.00: Hade nyss ett run på högerspöt som pep till riktigt ordentligt. Var snabbt framme och gjorde mothugg utan att känna något i andra änden. Pulsen gick i ljusets hastighet, och så var det inget där? Riggen ska fungera. Kanse är hairet lite för långt? Fick modifiera det lite då det var tänkt att fiska med dubbelt bete, men nu riggats med ett enkelt. Ska inte spelat någon roll, med karpfisket går till 95% ut på att komma fram till varför – eller varför inte – det nappar. Bara på att igen!

Nytt PB

Tänkte det va dags att skriva lite här så ja får väl göra det.

2010-05-14

Jag och min polare Tony blev lite fiskesugna så vi drog ut på en härlig tur som resulterade i 6 landade fiskar med en topp på 6,4 samt 4 kilo.

blogg1

2011-05-15

Efter en hård natt på krogen var det dags för ännu en fisketur och även denna gång joina min goda vän Tony. Redan på första stället smällde det till i grejerna och jag kände genast att det  va något stort som knippt min big bandit tånglake. Efter en kort men hård fajt satt hjälgreppet och gäddan kunde lyftas ombord. Vågen stannade på 10,5 kilo (110 cm) och det nya PB:et var ett faktum. En fruktansvärt rolig fiske tur med MYCKET stor fisk. varv en 8 kilos som släppt inne vid båtkanten. Vad ska man säga… ordningen är återställd.. ;)

blogg2blogg3blogg4blogg5

Mete och sönderfrusna lemmar på hemmaplan

Efter lite fundering kring vart premiären på sutare skulle läggas valde vi (Henke, Jimmy och Ante) att stanna på hemmaplan. Eller hemmaplan och hemmaplan förresten, två av tre har abdikerat och blivit ölänningar så sanningsgraden i det påståendet kanske inte är så hög trots allt?

I alla fall: Undertecknad, som inte är lika styrd av familj och barn som de två andra halvfabrikaten till fiskare i turens sällskap, anlände till vattnet på lördag förmiddag och riggade upp två spön på karp, medan det tredje fick följa med på lite aktivt sutarfiske i väntan på kollegorna. Då inte detta gav mer än en misstänkt stalker i form av en, för att använda Antes ord, ”fågeltuttare” som långt och länge stirrade på mig i sin kikare, beslöt Jag mig att lägga även detta på väntan efter karp. Samtliga spön fiskades med fruktiga boilies med små pva-påsar. Några ”tippade” med fruktiga ”soft pellets” ur Berkleys Gulp Carp-sortiment. Lite smårullningar, sågs i ytan kring ett av spöna, vilket bådade gott inför kvällen och natten.

Jimmy och Ante anlände strax innan skymning till platsen och tält smäcktes upp. En annan, som av okänd anledning valt att inte ta med sovattiraljer, fick med svansen mellan benen bege sig hem på en blixtvisit och hämta detta. Gasolköket startades upp och lite frystorkad mat tillagades och avnjöts. Ante fick snabbare än Lucky Luke hinner dra revolvern fram sin öl och tillhörande snaps innan spöna åkte ner även för att locka fram en sutare eller tolv.

Kvällen fortsatte lugnt, lite för lugnt. Då det till vår förvåning befann sig 3-4 tält ytterligare kring sjön kändes det ändå som att något borde hända under natten. Årets första sutare klev i alla fall på mitt feederspö efter midnatt. Det hade varit roligare om man hade märkt att fisken tagit betet innan man själv bestämt sig för att veva in och kasta om. Trevligt ändå!

Natten förflöt och kylan smög sig på. Det som under dagen varit en het sommardag i förtid blev rena ryska vintern på tundran. Det blev inte många minuters sömn under natten, och inte fick vi springa upp och drilla fisk heller. Nej, det var mest kallt. Mycket kallt.

Efter en morgonstund som inte hade lika mycket guld i mund gav vi upp hoppet om karpen och fokuserade på sutaren istället. Totalt 17st med en topp på 2,0kg blev resultatet under söndagen. Värmen var här och fisketuren kändes trots allt ganska lyckad ändå. Nästa helg drar vi upp en kulmagad karp också tycker Jag!

// Henke R

Vad är väl en dag i Rallehagen?

Denna text skrevs på tåget hem från Kastrup Lufthavn efter 25 dagar i Thailand under april månad 2011, vilket nu var ett tag sedan. På grund av lathet och större intresse för annat publicerar vi nu istället. Hoppas att det kan vara till någons intresse i alla fall. :)

Efter cirka 2-3 veckors kringresande i Thailand skulle Jag äntligen få göra en av de få aktiviteter som Jag planerat och sett fram emot långt innan avfärd. Förutom Thaiboxning och Dykcert (som för övrigt blev lite Submission Wrestling och snorkling istället) hade Jag under den dryga månaden i Thailand tänkt prova på lite fiske. Pölen där detta var tänkt att ske ligger i Krabi, längst Andamankusten i sydöstra Thailand. Här samlas mängder av paketresenärer på väg till de närliggaande paradisöarna eller för någon vecka av sol och bad på ett Resort eller lyxigt hotell. Mycket mer än så finns det inte att göra, och om ni sitter och planerar er thailandsresa kommer Jag gladeligen med bättre förslag om platser att besöka.

Världens fiskeparadis kanske inte var Rallehagen trots allt?

Världens fiskeparadis kanske inte var Rallehagen trots allt?

Längs semesterorternas stränder, pirar och hamner kan man skåda mängder av båtar som arrangerar ”Big Game Fishing” och stoltserar med foton på riktiga bjässar. Detta mindes Jag sen ett tidigare besök i landet. Med lite googlande på hemmaplan fann jag i stort sett bara berättelser om misslyckade turer med bristfällig utrustning och utebliven fångst. Efter ett tag kom däremot något intressant upp, Fiske för Alla (och ABU?) hade för något år sedan arrangerat den årliga ”Drömresan” till ”en magisk sjö” i Thailand – Gillhams Fishing Resorts i Krabi.
Jag slängde iväg ett mail på fredagen då vi anlänt. Fick svar samma dag av ägaren, Stuart, att de hade en plats åt mig på söndag från tidig morgon till kväll.

Överblick från swimmet hos Gillhams Fishing Resorts

Överblick från swimmet hos Gillhams Fishing Resorts

Stuart, som är engelsman, har anlagt och driver nu sjön med sin familj. De har planterat in en minst sagt imponerande laguppställning med fisk. Allt från Typhoon och Snakeheads till Amazona Red Tails och den i Discovery Channels ”River Monsters” fruktade, och tillika alla besökares drömfångst, Arapaiman.

Det blev söndagsmorgon och Jag och frugan gick till hotellets frukost. Jag hade svårt att njuta av den goda maten då den berömda fisketarmen sög och nervositeten kröp upp längst ryggraden. Skulle britterna, pionjärerna inom specimenfiske tycka att Jag, som bör betraktas som en riktig färsking inte hade att göra vid deras sjö? Skulle ens mitt larm pipa till under hela dagen?
En thailändare hämtade upp oss och ett norskt par som kommit till Krabi med färja. Nervositeten släppte något när det visade sig att norrmännen inte var speciellt erfarna inom sportfiske över huvud taget.

Väl på plats på vid den imponerande anläggningen fick vi träffa dagens guider och skriva på papper om hantering av fångad fisk. Här var de väldigt hårda: Inga fiskar ska lämna vattnet, inte heller vägas. Allt för fiskarnas hälsa.
Sedan fick vi gå ut till fiskeplatserna. Guiden som skulle hjälpa mig under dagen, Dave, frågade lite om mina tidigare erfarenheter och visade mig tillrätta. Till lån fick Jag 2st 10fotsspön med 6 punds testkurva, båda utrustade med Shimano Baitrunners modell större och den grövsta linan Jag sett. Det det ena spöt riggat med en vanlig enkelkrok med flätat tafsmaterial och det andra med en hair-rigg. På platsen fanns också en balja med 7kg mäsk, 1kg majs och en frysbox med död betesfisk.
Dave frågade vilket bete Jag ville köra på hair-riggen (han tog för givet att jag ville ha betesfisk på det andra spöt. vi körde fem stora fodermajskorn. Snabbt riggade han upp båda spön med methoodfeeders och grejorna åkte i plurret.
Majsen fiskades med ett långt kast tre meter ut från kanten på andra sidan sjön, det andra spöt precis vid näckorna till höger om swimmet. Kastade ut ett par bollar med groundbait kring majsriggen och blev lämnad själv att vänta. Placerade mig strategiskt bakom en buske och tjejen stack upp till resortets pool.

Båda spöna fiskades med methodfeeder

Båda spöna fiskades med methodfeeder

Arapaimorna rullade i vattenytan överallt i den lilla viken Jag blivit tilldelad. Vissa såg enorma ut. Senare fick jag förklarat för mig att de inte kan ha någon under 100lb i sjön, då de andra Arapaimorna kommer käka upp den till frukost.
Larmen var tysta i någon timme och Jag kastade om. Slog mig ner i stolen och hamnade i en skön dvala i paradiset.

Väcktes till liv av att larmet tillhörande spöt med betesfisk pep till i 2-3 sekunder innan de tystnade. Lyfte det snabbt och kände att det inte var något fast i andra änden av linan. upp kom vad som var kvar av min betesfisk.

Stackars betesfisk

Stackars betesfisk

Spöböj i 6-pundsklinga

Guiden, Dave, som hört mitt larm kom förbi och såg betesfisken. ”You need chickenheart” sa han. Jag låtsades först som att Jag förstod uttrycket och nickade, innan han förtydligade att det handlade om betet och inte alls något brittiskt uttryck. Vi skulle fiska med kycklinghjärtan både på kroken och hair-riggen. Ner i methood-mixen mosades en betesfisk och vi la om båda spöna med hjärtan så långt in i viken till höger om swimmet som möjligt.
Det tog inte många sekunder, då Dave höll på att fibbla med swingersen på ett av spöna, då larmet skrek och spöt hoppade. På ren rutin slet han åt sig spöt, gjorde mothugg och ropade ”Fish on! Here, grab your rod!”. Inom loppet av några sekunder och en kamp utan dess like stod Jag där med en fisk som gått fast sig i växtligheten bredvid swimmet. Här är det fisken som bestämmer. Dave, guiden, kröp ner i vattnet och lossade den och Jag kunde styra in den i det stora nätet som de använde som håv.

Jag hoppade ner och hjälpte till med avkrokningen samt appliceringen av antiseptiska medel på fisken. Tjejen som dykt upp från poolen knäppte några bilder innan vi lät fisken simma hemåt igen. Känslan var speciell, Jag hade fångat fisken Jag kände mig mest sugen på innan besöket hos Gillhams, däremot kändes det inte alls lika stort som de fiskar av grövre kaliber Jag lyckats håva hemma i sverige. Denna fantastiska fisk behövde Jag inte lägga månader och åter månader av och planering, frusna fötter, blankpass, blöta kläder och evigt kämpande åt. Därför kändes det inte lika värdigt, men ändå stort. Skumt

Spöböj i 6-pundsklinga

Spöböj i 6-pundsklinga

Amazona Red Tail Catfish

Amazona Red Tail Catfish

Största fångsten för dagen, vikten är okänd. Hos Gillhams vägs inga fiskar om inte världsrekord misstänks. Allt för fiskens hälsa.

Största fångsten för dagen, vikten är okänd. Hos Gillhams vägs inga fiskar om inte världsrekord misstänks. Allt för fiskens hälsa.

Innan återutsättning i regnet.

Innan återutsättning i regnet.

Håven som används till fångade arapaimor. En av resortets stugor i bakgrunden.

"Håven" som används till fångade arapaimor. En av resortets stugor i bakgrunden.

Methodfeeder. Vi mosade senare ner betesfisk i mixen för att attrahera ytterligare.

Metodfeeder. Vi mosade senare ner betesfisk i mixen för att attrahera ytterligare.

Dagen gick vidare och ytterligare fyra Red Tails fick syna håven inom loppet av två timmar efter första fisken. Två tappades. Efter skymningen klev den utan tvekan grövsta fisken på spöt med betesfisk, som runtomkring bombarderats med 3-4 kilo med mäskbollar. Denna gick inte att hålla, utan drog rakt in bland näckorna på andra sidan sjön innan linan så hopplöst slaknade. Kanske var det sjöns mest eftertraktade arapaima? Kanske, kanske inte.

// Henke R